Ur den lilla landetstugans gömmor presenterades en gammal kaffebryggare. Men inte vilken pressobryggare som helst, utan en tvättäkta Cona Coffee Machine, antagligen från 50-talet. Vi vet inte mycket om den.

Vattnet fylls på i den undre bubblan (ser ut och är antagligen en e-kolv i ett ställ), och det malda kaffet i den övre. Vattnet brings att koka med hjälp av den lilla brännaren, och det stiger upp i den övre behållaren och blandas med kaffepulvret. Sedan rinner kaffet tillbaka till kolven. Vi lät kaffet stiga upp en gång till, då blev styrkan bra. Kaffet blev mycket gott, men bryggningen tog sin tid: cirka 35 minuter.

En dryg vecka på västkusten. Vädret var väl…sådär, men det var ändå avslappnande. Läste lite i guideboken om Tanzania samt några deckare. Semester!

Idag tar C och jag några dagar ledigt. Västkusten ska besökas. Alltså kommer det vara tyst här i en vecka. På återhörande!

Nu sitter Mathias och jag och groggar och bloggar.

Jag fyller 32 (hurra eller?), så därav begivenheten

Jag har precis kört ut till Täby och strax efter Universitet så blev det bilkö. Efter en halvtimme i en långsamt rullande kö, och med lätt kramp i kopplingsbenets vad började jag verkligen undra vad som orsakar köer.

Jo, det är klart. Blir det en olycka och stopp i ett körfält så är det klart det blir trångt, men ofta så upplöses köerna som inget hade hänt efter en stund. Vad beror det på? Börjar det med någon som lättar på gasen lite, efterföljande bil gör samma sak, tredje eller fjärde bilen bromsar en liten smula, och så är kön igång?

Jag skulle jättegärna läsa en djuplodande artikel om bilköns dynamik. Skulle bilköer eventuellt försvinna om bilarna själva kunde reglera avstånden till varandra elektroniskt?

Hur som helst måste jag verkligen hitta vår borttappade front till bilstereon. Bilköer är skittrista om man inte kan lyssna på radio eller en skiva.