Fan, det är helt sjukt. Det är sex veckor kvar tills vi ska få träffa krumeluren, och igår fick vi en kasse barnkläder av Cissi och David. Vagn blir det på fredag, det blir en Kronan, precis som Hanna och Lars.

Det börjar dra ihop sig, som man säger.

Nu har jag lagt upp några bilder på Drottningholmarna på Flickr. Lite fotoskoleaktigt, men några blev ok. Kolla här.

Lars Brolin och Björn Gäfvert barockar loss.

I vanliga fall brukar jag spela in mina telefonintervjuer medelst en Ipod med Italk-mikrofon från Griffin. Dock skulle jag nu till Frankrike, och behövde göra några intervjuer. Hur då spela in intervjuerna? Att ringa via mobiltelefon skulle bli dyrt, vad än Vodafone säger med sitt Passport. Dessutom tekniksk knepigt att spela in samtalet.

Efter lite experimenterande blev lösningen följande: Jag ringde upp intervjuoffren med Skype Out, och spelade in hela konversationen med Audio Hijack Pro från Rogue Amoeba (svårt företagsnamn, för övrigt).

Det hela fungerar –¦ hyfsat. Ljudkvaliteten på de inspelade filerna blir av god kvalitet och bokmärkningsbar AAC, men att prata känns lite konstigt burkigt och eftersläpigt. Jag har bara använt den inbyggda mikrofonen på min Powerbook, men jag skulle vilja testa med ett headset för bättre kvalitet. Någon som har ett tips på bra headset som passar en gammal PB titan?

You have been hijacked. Utsökt program, Audio Hijack Pro.

“Är det ok om vi uppgraderar dig till Economy-Flex?”

Nej, tyvärr, jag har verkligen sett fram emot plats 11E. Hit med boardingkortet.
Economy-Flex innebar plats längre fram och gratis mat. Snowflake är bra.

Våra små blodkärl kan snart andas ut. Ingen mer beurre blanc , inget mer vin till lunch OCH middag, inga dessertostar till alla måltider. Men oj, de kan konsten att laga god mat här i Frankrike. På bilden en liten “amuse bouche”, det vill säga en liten aptitretande hälsning från köket. Den ska förutom att just reta aptiten även fungera som en programförklaring för stället. Bara en sån sak.

Ah, bara tre timmar kvar till middag. Undrar om jag ska ta en kaka? Hm.

I skrivande stund är jag uppkopplad på en svindyr trådlös uppkoppling (9,5 euro för två timmar – skurkar) i Nantes. Hittills har jag sett och hört Vivaldis “De fyra årstiderna” fyra gånger (lika bra varje gång faktiskt), men ikväll är det annat program. Imorgon börjar själva festivalen “La folle journée.”

Turnén som jag hänger med på är alltså Drottningholms Barockensembles. Sedan i fredags har vi varit i Cholet, La Roche-sur-yon, Solesmes och Le mans. Vi kom fram till Cholet i fredags natt, hungriga och trötta. Det enda som fanns öppet var ett kebabhak, och de var nog ganska förvånade över ett tiotal hungriga svenskar sådär på fredagkvällen. Kebaben var suveränt god! Annars hade Grand Hôtel i Solesmes ett fenomenalt kök. Vi har blivit bortskämda med riktig gourmetmat, helt fantastiskt! Eller vad sägs om vaktelägg till förrätt på lunchen? Heeelt okej.

Annars har uppdraget att plåta DBE:arna fungerat hyfsat. Ska lägga upp fler bilder på min Flickr-sida. Nu: jobba.

Solist Nils-Erik Sparf i aktion.

Imorgon mitt på dagen åker C och jag till Nantes i Frankrike. Hon ska spela med Drottningholmarna och göra några spelningar med Barbara Hendricks.

Och jag då? Jotack, jag ska skriva åt IT-Branschen, fast förhoppningsvis sitta på något trevligt café och göra det. Sen ska jag nog ta en och annan bild –¦

Nantes Atlantique. Smaka på namnet, jag gillar det! Bild från Via Michelin.

Vi var hemma hos Eva och Stefan i helgen och fick semlor. Ah, gott! Saffranssemlor med lingongrädde – en suverän kombination. Sen var de lite små och fina också, så man inte blir fullkomligt sänkt av fettchocken.

Eva har varit redaktör för en bok om semlor. Mycket recept och även lite historia. Suverän gåbortpresent, rekommenderas.

I veckan gick vi på Profylaxgruppens kurs “Annas profylax“. En klart udda upplevelse att se så många stora magar samtidigt. Kursen var dock mycket vettig, och kursledaren Linn Edenroth Oké var skitbra – bjöd på sig själv och hade kanske extra mycket cred för att hon var gravid i nionde månaden –¦

Kursen gick i stort sett ut på att man ska slappna av och andas under förlossningen. Låter enkelt, men jag misstänker att det inte är så jäkla simpelt. Vi kommer nog att bli varse.

Bonusen var en snutt ur en förlossningsfilm starring allas vår Gudrun Schyman. Det var en märklig film. Gudruns dåvarande make var på plats, men då han hade drabbats av ett rejält ryggskott låg han på en brits bredvid och peppade – klart komiskt.
Men Gudrun ska ha en eloge: hon var sjukt avslappnad!