David, Mathias och jag stack i fredags morse på en tredagarstur i skärgården. Vi siktade mot skärgården ost om Nämdö, och såg till att vara först i Karl-johanslussen när den öppnade vid sju. Vi var väldigt ensamma i slussen.

Via Saltsjöbaden och Andreas på Kalvholmen (vi hade glömt ta med kaffebryggare – katastrof! Tack och lov hade Andreas och Jessica en vi kunde låna.) puttrade vi norr om Mörtö-Bunsö ut på Biskopsfjärden. Vi hade kollat på Biskopsön men bestämde oss för att Långviksskär såg trevligare ut. Efter en stunds långsamt puttrande med David i fören för grynnkoll hittade vi en perfekt vik för snipan. Väl skyddad, grund och vacker.

vik_no1_2004-07-30-019.jpg

Vi grillade entrecote och käkade kokt färskpotatis med bearnaisesås som vi sköljde ned med ett bra rödvin. Kan det blir bättre än så här?

Dag två bjöd på sol och värme. Vi softade rätt hårt och åt en lång frukost, innan vi gav oss av norrut. En tur på Brandfjärden hann vi med innan vi satte av norr om Bullerön mot några öar ost-sydost om Runmarö. Vi la oss så vi hade utsikt över skärgården i söder, men vi hade också ett par stora stenar både till styrbord och babord om båten. Varandes båtens tamp-gnom la jag ut spring på bägge sidor, runt en sten och med hjälp av draggen så vi skulle hålla oss borta från stenarna.

Äntligen var också vädret så bra så vi badade. Friskt som tusan.

potemkin-2004-07-31-004.jpg

Senare på kvällen – tack och lov innan det mörknat – började vattnet nästan forsa ur den lilla viken, och det hördes ett dämpat dunk när förstäven slog i klippan i fören. Efter några sekunders förvirring förstod vi: det var jättefärjornas Bernoullivågor som sög ut vattnet. Vi fick lägga om förtöjningarna lite till, och när vi var klara hade vi sex linor ute: för. akter (ankaret) och två på varje sida om båten. Nu låg vi tokstill.

En skön middag med grillad merguez och halloumi, couscous, soltorkade tomater och tzatziki smakade kalas efter en dag i solen.

Hemfärden gick genom att ta en sväng precis norr om Nämdö, in mot kanalen som leder upp mot Strömma Kanal. Precis på smalaste stället kom ett rejält skyfall, och vi hann nästan inte få upp kapellet i tid. Hemfärden i övrigt var händelselös, men jag skulle gärna dra ut igen på en lite längre tur. Får se om det finns tid för det…

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg