Henny verkar trivas på dagis. Igår somnade hon t.o.m. i det stimmiga rummet med de andra 12 barnen. En liten seger. Att dagis tröttar ut märks inte riktigt på eftermiddagarna, hon leker på för fulla muggar även hemma. Men sen vid halv sju så brister det. Får hon syn på en napp så gråter hon hysteriskt tills hon får den. Att sedan somna vid halv åtta är inga problem, och i morse var det andra dagen i rad som jag fått väcka den lilla tjejen vid kvart över sju. Trots väckningen är hon på ett strålande humör. Hoppas hon får behålla det morgonhumöret resten av livet. I morgon ska jag lämna henne och sedan åka därifrån. Hårda bud.
Archives (page 49 of 116)
Idag var det alltså första “riktiga” dagen för Henny på dagis. Nervöst? Lite. Sovit dåligt? Icke.
Resan med kompisarna på SL gick fint, och vi paraderade in genom porten strax innan nio.
Henny spanade in en snygg röd dockvagn som hon började köra omkring med illa kvickt, och detta fortsatte hon i stort sett med hela morgonen.
Detaljer? OK, jag var lite nyfiken på hur den rent barn-sociala biten skulle fungera. Skulle Henny falla undan eller vara tuff? Efter en halvtimme kom första testet: en grabb från “stora” gruppen (3-6 år) kom och försökte ta Hennys röda dockvagn. Han fick dock lomma iväg med ogjort ärende. Henny höll i för kung, prins, drottning och fosterland och morrade lätt. Ridå vänster för den stora busgrabben.
I övrigt var jag imponerad över hur friktionsfritt det gick. Om man undantar sovet. Att knö in 14 barn i ett rum och få dem att sova visade sig vara omöjligt. Blott två av de åtta nya barnen lyckades somna, vi andra fick ta vagnarna och traska runt ängen. Inget fel i det. De äldre barnen somnade dock allihop, så det finns hopp.
Maten gick över förväntan, Henny glufsade friskt i sig spaghetti på egen hand (eller sked), och fruktstunder och ostmackor var smaskens. Hoppas att det fortsätter lika bra. På fredag får vi se, då ska vi lämna lilltjejen där i personalens vård. Spännande!
(Fotoförbud på dagis. Tyvärr inga egna bilder!)
Idag var vi och hälsade på hos Hennys dagis Ängen. Den lilla tjejen gillade verkligen stället. Tror fan det när hon ensam och senare i kombination med kompisen Astrid fick leka med ALLA leksakerna själv –¦
Det var alltså bara en introduktion idag. Vi träffade ansvariga Jessica och fick lite nyttiga papper. I morgon är det dock allvar, då är det 14 barn, varav åtta nya, på plats. Plus åtta föräldrar. Jag är trött redan nu faktiskt. Imorgon kommer jag vara ett riktigt vrak, haha.
Jag ska dock ta med kameran så får vi se hur det går. Cecilia och jag är dock optimister –Â jag tror hon kommer gilla dagis som fasen. Nästa vecka vet vi.
Jotack, David har bytt olja en sju gånger nånting. Sist kom ett mycket upphetsat SMS om att “oljan började bli oljefärgad nu”. Tidigare har oljan sett ut som skitig filmjölk. Några oljebyten till bara, sen ska motorn vara helt ok. Vi återkommer i frågan.
Nix, det finns inte ett enda öppet w-lan att pirata på där vi bor just nu. Men det gör inget, jag investerade i ett mobilt bredband från Tre. Det fungerar hur bra som helst, särskilt med det här lilla tipset från Macfeber. Mys!
Var och hjälpte David med båten igårkväll. När jag ska cykla därifrån ser jag att en person på en Ciao-moppe stannat till vid min cykel. Jag hinner inte reagera innan jag inser att det lilla kräket på den fåniga cykelmoppen har snott min framlampa!
Det lilla glinet som snodde min lampa löper nu risken att få en fet smäll om jag springer på vederbörande igen. Om du åker Ciao och har en fjantig, vit Toy-ryggsäck på dig kan du vara beredd på en armbåge över käften. Bara så du vet.
I onsdags var det dags. Vi har packat lådor som små illrar hela veckan och kände oss ganska klara. Trots varningen från Hanna hade vi ändå kontrakterat Mex flyttfirma. De är helt enkelt billiga, och för oss spelade tidpunkten ingen större roll – det hade inte gjort något om de varit försenade.
Det var antagligen därför som flyttfirman var en timme tidiga (!), men de ringde snällt en timme innan och undrade om det gick bra att komma då. Våra 60 (!!) kartonger bars ned till bilen i ett huj, och två och en halv timme efter ankomst så bar det av mot Tallis. Avlastningen tog bara en timme – bra jobbat av Johan, Joshua och Thomas på Mex.
Idag har gänget från Blomquist städ varit och fejat lägenheten, och vi ska strax gå och inspektera. Även de var mycket trevliga och punktliga.
Nu står alltså hela vårt bohag i huset som blir vårt om en knapp månad. Själva bor vi i en toppenfin liten etta med utsikt över Riddarfjärden. Tusen tack till Magnus och Jessi för det. Nu är det bara att vänta till den 15 september. Då har vi ett hus!
Grabbarna på Mex kånkar på.
“Hej, det är XXX på båtklubben. Jag har en tråkig nyhet, din båt har sjunkit.”
En asdålig början på en lördagsförmiddag. Jag hoppade på cykeln och kunde bara konstatera faktum. Båten hade sjunkit såpass att aktern hängde i förtöjningslinorna och fören vilade på den grunda botten precis vid bryggan. Diverse dynor, flaskor, trasor och lösa saker flöt på ytan. Flaggan stod kvar på akterdäck, men det var uppskattningsvis en knapp halvmeter vatten ovanför den.
Bärgning pågår. Nu är relingen över vattenytan.
—- –©Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon
Från Brian precis:
I morse kl. 05.31 blev 3105 g och 50 cm Novalie till slut vår
efterlängtade familjemedlem. Hon är perfekt! /Brian & Susanne
Härligt! Stooort grattis!