Idag var det alltså första “riktiga” dagen för Henny på dagis. Nervöst? Lite. Sovit dåligt? Icke.
Resan med kompisarna på SL gick fint, och vi paraderade in genom porten strax innan nio.
Henny spanade in en snygg röd dockvagn som hon började köra omkring med illa kvickt, och detta fortsatte hon i stort sett med hela morgonen.
Detaljer? OK, jag var lite nyfiken på hur den rent barn-sociala biten skulle fungera. Skulle Henny falla undan eller vara tuff? Efter en halvtimme kom första testet: en grabb från “stora” gruppen (3-6 år) kom och försökte ta Hennys röda dockvagn. Han fick dock lomma iväg med ogjort ärende. Henny höll i för kung, prins, drottning och fosterland och morrade lätt. Ridå vänster för den stora busgrabben.
I övrigt var jag imponerad över hur friktionsfritt det gick. Om man undantar sovet. Att knö in 14 barn i ett rum och få dem att sova visade sig vara omöjligt. Blott två av de åtta nya barnen lyckades somna, vi andra fick ta vagnarna och traska runt ängen. Inget fel i det. De äldre barnen somnade dock allihop, så det finns hopp.
Maten gick över förväntan, Henny glufsade friskt i sig spaghetti på egen hand (eller sked), och fruktstunder och ostmackor var smaskens. Hoppas att det fortsätter lika bra. På fredag får vi se, då ska vi lämna lilltjejen där i personalens vård. Spännande!
(Fotoförbud på dagis. Tyvärr inga egna bilder!)