Sen jag kom hem från AXA Fjällmaratons Halvmaraton har det varit gruvligt svårt att komma igång igen. Jag har varit mätt och nöjd, cykelpendlat som vanligt och kommit ut kanske något, högst tre pass per vecka. Men oj, så oregelbundet och håglöst.

Oktobers klara höjdpunkt, både bokstavligen och bildligen, var när jag mätte 4G i Sälenfjällen och jag hann med ett kort backpass uppför Tandådalsfjället. Kändes jäkligt fint!

Innan backen attackerades.

Innan backen attackerades.

Uppe på toppen. Puh!

Uppe på toppen. Puh!

Dock känns det inte så farligt. Jag har skaffat ett kort på ett närbeläget gym och ska i nästa vecka börja styrketräna så att jag förhoppningsvis kan förbli skadefri så mycket som det bara går. I övrigt har jag skaffat en Casall-boll att sitta på istället för min förlegade IKEA-kontorsstol, så lite mag- och ryggträning har det nog blivit.

Slår jag ihop både september och oktober så blev det inte mer än 73 futtiga kilometer löpning, så 73 kr till Cancerfonden.

Sprungna kilometer: 73 km (73 kr till insamlingen 1 kr/km och Cancerfonden)
Antal pass: 11 st
Höjdmeter: 1700 m
Snittempo: 6.11 min/km (sept) och 5,47 min/km (okt)
Längsta distans: 11 km

Så nu är det bara att gå på igen. Ska försöka mig på lite intervaller för att få upp farten. Och jag längtar efter ett långpass i skogen.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg