I går var kollega Johanna och jag på Mary Ellen Marks och Martin Bells seminarium “Extraordinary Child” på Nordiska Muséet.
Paret har fotograferat och filmat på ett isländskt barnhem för handikappade barn och Martin Bell har gjort en 40 minuters film om en av eleverna, Alexander, och dennes familj.
Tydligen så har inget museum velat visa bilderna eller filmen i USA, något som förvånade de bägge skaparna mycket.
Både Johanna och jag fann filmen mer medryckande än bilderna. Själva bilderna känns en smula svensk fotoskola, vilket kanske är ett bättre betyg till fotoskolorna än till Mary Ellen Mark.
Mary Ellen Mark flippade också (alltför) raskt igenom några av hennes tidigare produktion och det är bilder av världsklass. Synd att det senaste inte kändes lika fantastiskt.
Martin Bell verkade helt kallsinnig till att visa och distribuera sin film på internet. Han menade att publiken gillar filmen (han har visat den på några universitet), men att det är de personer som tar in filmerna på festivaler och muséer som är proppen. Hur som helst ville han få ut filmen “på riktigt” innan han lägger ut den på nätet. Jag tycker han gör fel.
Både Mary Ellen och Martin Bell var mycket ödmjuka och trevliga och diskuterade gärna med publiken. Johanna haffade Mary Ellen Mark efteråt och fick två minuter på sig att ta en bild. Det är en hård kvinna, denne Mark, något som kanske syns på bilden.
Ett stort tack till Nordiska Muséet för en väl ordnad tillställning. Tack för att vi fick komma!
