Jeroen Wolfers

Välkommen till mitt digitala ego

Archives (page 6 of 116)

Snyggaste cykelhjälmen?

Själv har jag inga större problem med att dra på mig hjälmen; jag tycker inte den stör. Men den här var ju bara för ball:




Det är en Hövding – alltså en krage med en airbag för skallen. En svensk uppfinning till råga på allt. Är det månne nästa stora grej – den personliga airbagen? Hmmm –¦ Kommer att kosta cirka 3 000 kronor.

Läs mer hos Hövding

Det är fint att vara en Raring

I svinottan i onsdags morgon bar det av på konferensresa. Den hemliga destinationen visade sig vara Barcelona, som vi redan misstänkt. Underbart! Flygresan med Ryamattan till Giron gick fint, med undantag för en rejält hård landning.
Väl på plats i ett sensommarljumt Barcelona hade vi några intensiva och bra konferenstimmar som avslutades med en himmelsk tapasmiddag på Cal Pep. Dag två inleddes med en grym frukost på Ciutat Contal tuffade vi ut för studiebesök på vingården hos nya kunden (i Sverige) Freixenet. En riktigt intressant rundvandring på det 149 år gamla företaget och sedan en provning av sex olika cava. Fantastiskt!

Efter ännu lite mer konferens blev det middag på Agua. Också mycket bra, men de klår inte Cal Pep –¦

En otroligt rolig och inspirerande resa. Nu jäklar ska det jobbas!



Jag skänker 1 kr/km till cancerforskningen

Det här är så bra att jag bara måste hänga på. Min kollega Kristian är löpare och har startat en egen insamlingspampanj som han kallar för 1 kr/km. Det betyder att han donerar en krona per kilometer han sprungit till cancerforskningen. Det här är direkt applicerbart på cykling, anser jag, och tack vare att jag har bra koll på hur långt jag cyklar via Runkeeper så blir det lätt att följa upp. Avstämning sker i slutet på varje månad, och jag börjar med september och skänker 66 kr.

Springer eller cyklar du med? Eller åker du moppe? Häng på!
Kristians inlägg läser du här
Facebooksidan här
Cancerfondens insättningssida här.



Recension: Jävla skitsystem

Jag fick för ett tag sedan boken »Jävla skitsystem« med underrubriken »Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen« av författaren Jonas Söderström. Användbarhet är något som ligger mig varmt om hjärtat, så jag läste den i ett sträck på min semester i september.

I boken tar Jonas Söderström upp ett antal riktigt horribla exempel på hur dåliga implementeringar av usla system – eller bra system där personalen inte får någon utbildning – till slut gör att användarna blir stressade, eller blir sjuka och sjukskriver sig.

Själv har jag tack och lov aldrig hamnat riktigt i den sitsen. Det närmaste är när IDG införde Lotus Notes i slutet på 1990-talet. Då satt jag i en sådan position att jag kunde starta upp en egen mailserver för att komma runt straffet till mailklient som Lotus Notes utgjorde. Jag har också arbetat åt en kund som köpte ett svindyrt publiceringssystem där det inte gick att ändra rubriker i systemet med annat än att man fick gå in bakvägen i HTML-koden. Klena exempel, men ett bevis på att dyra system köps utan urskillning, eller ännu värre: utan tanke på användarna.

Boken tar dock inte bara upp skräckexempel. Jonas Söderström tar upp ett antal tips till IT-ansvariga om hur man bör gå tillväga när man ska upphandla och implementera ett nytt system. Många självklara saker, kan tyckas. Men det verkar som om tipsen behövs. Boken är lättläst och trevlig, med många exempel som är lätt att ta till sig. Det borde vara tjänstefel för en IT-ansvarig eller systemansvarig att inte läsa den här boken innan nästa systeminköp eller uppgradering.

Läs mer om boken och om användbarhet på sajten javlaskitsystem.se eller köp boken på beställningssidan.

Sista upptagningen med Potemkin?

I lördags plockade vi upp båten. Skönt ändå, trots en dålig båtsommar för mig. Vi har en ny båtplats uppe på plan. Tack och lov har vi trevliga båtgrannar även på den nya platsen, i Erik, Elin och lilla Ingrid. Nu ska vi jobba lite på Potemkin i vinter, sedan ska hon säljas och vi ska förhoppnigsvis köpa en större båt. Spännande!



Kanske en ny båt? Vi kikar på Jupiter 30

I går var David och jag och testade en större båt. Eventuellt kommer David att kunna lägga lite mer stålar på en större båt, så vi kollar runt lite. Kriterierna är att det måste vara högre komfort med toalett och kök, fler kojplatser och något högre marschhastighet än de fem knop vi snittar nu. Dessutom måste det vara något annat än trä under vattenlinjen. Vi har inte tid att underhålla en träbåt längre, tyvärr.
Jupiter 30 är en dansk båt i plast men med mycket trä i inredningen. Den sticker bara 80 centimeter vilket gör att man kan friktionsnavigera på grunda vatten som vi är vana vid. Den modellen vi kollade på har en Volvo Penta TMD40 med sex cylindrar. Den går något kvickare, men inte fort. Både David och jag gillade båtmodellen väldigt mycket. Henny och Rut gillade den också. Den sistnämnda somnade i en stol och fick prova akterkojen. Jag antar att det är ett bra betyg. Kanske blir det ny båt till våren. Den som lever får se –¦






En fantastisk vecka på Costa blanca

Cumbre del sol sept 2010


Min mor har fyllt 65 och förärades en resa till Cumbre del sol i Spanien av familjen. Vi hyrde ett hus och två bilar och njöt av sol, bad, god mat och –¦ lite mer sol.

Här är en liten sammanfattning:

Bäst
–¢ Vädret
cirka 30 grader varmt och nästan helt molnfritt hela veckan. Win!

–¢ Huset – En utsikt som man inte kunde se sig mätt på, samt en vacker pool. Bra utrymmen för hela familjen, samt rent och fräscht. Bra där!

–¢ Maten – att kunna köpa färskt kött, färska grönsaker och färska skaldjur på en supermercado och grilla hela klabbet “hemma”  är toklyxigt.

–¢ Moraira – Liten stad tio minuters bilfärd söderut från där vi bodde. Lugn strand, pittoreska restauranger, ett öppet w-lan :)

Mindre bra
–¢ Poolen – härlig att ha, men med en 4,5-åring och en 2,5-åring är det ett konstant passande. Henny drattade i poolen en gång, men lyckligtvis låg jag en meter bort och kunde rycka upp henne.

–¢ Calpe – Stad söder om Moraira men norr om Alicante. Värdelöst turistisk på det negativa sättet med påflugna försäljare, usel mat och höga priser. Undvik!

–¢ Internetfattigt – Ingen biggie, men jag blir fortfarande ledsen när man får glada SMS med lydelsen “Hej, det kostar bara 32 kronor per megabyte att surfa med mobilen hos oss”.  Konkurrenshinder, EU?

På det stora hela är vi dock sjukt nöjda. Vi hyrde via Villarenters.com och det har fungerat som det ska. Här finns några bilder.

Ett fantastiskt bröllop!

I lördags gifte sig Calle och Malin!
Efter en veckas ivrigt omladdande av yr.no verkade vädret bli bra och den ursprungliga planen på att själva vigselceremonin skulle genomföras utomhus började verkställas. Grymt!

Som toastmaster hade jag ordning på de knappt 60 gästerna från att de skulle hoppa på båten vid Räntmästartrappen till själva ceremonin, ned till minglet vid restaurang Långa Raden och vidare in på middagen. Helt överraskande var alla gäster  som skulle med på båten på plats till klockan 15! Otroligt! De som inte kunde komma till båten ringde och meddelade detta, och 15.03 satte vi kurs mot Velamsund. OK, jag erkänner att mitt första skämt föll rätt platt. Det handlade om att båten hette Aphrodite och hur denna gudinna tillkommit. Det där med hon kom ur skummet när Kronos slängde Uranos avhuggna kön i vattnet kanske

Lagom till själva ceremonin, där C och stråkkvartetten stod redo, skingrade sig molnen och brudparet fick stå i solen. Ingångsmusiken, Etta James At last hade C arrangerat på några kvällar, mittenlåten var Så skimrande var aldrig havet med a capellasång i andra versen. Gråtvarning galore.

Sedan mingel, mer stråkkvartett och därefter middag med riktigt bra och inspirerande tal och god mat. Sedan livebandet Domestic Bumblebees (så jä*la bra!) och en bra dj.

Ett riktigt vackert och bra planerat bröllop! Just planeringen var bröllopsplanerare Sofi Lorentzon en stor del av, trevligt! Tack och lov blev brudparet också ordentligt förevigat av Johanna Hanno.

Söndagen var lite seg, men vi log lyckligt lite då och då. Tack Calle och Malin för ett grymt bröllop!




Bild Johanna Hanno.

Nu är jag med Flattr

Via Jocke Jardenberg fick jag en inbjudan till den sociala mikrobetaltjänsten (puh) Flattr. Den är enkel att använda och går ut på att du helt enkelt kan smickra någon med en liten slant när du läser eller ser något du gillar. Bland de som använder tjänsten finns Wikileaks, Debian och Opassande. För att få reda på hur Flattr fungerar, kolla gärna på filmen nedan. Är du också nyfiken på Flattr? Jag har hela tre (3) inbjudningar. Först till kvarn –¦