Jeroen Wolfers

Välkommen till mitt digitala ego

Månad: september 2004 (sida 1 av 3)

Tarifa och tur med vädret

Upp 05.20 för att en timme senare köra iväg till Tarifa, en stad väster om Gibraltar. Tarifa är först och främst känd för sina fina stränder, men bland wind- och kitesurfare även för den konstanta vind, Levante, som blåser i bukten. Vinden är så stark och konstant att det fullkomligt vimlar av windsurfare och kitesurfare i bukten. Den lördag vi var där och kikade rådde optimala förutsättningar med vackert väder och stark vind. Det måste ha funnits uppåt tusen personer i bukten, fullt sysselsatta med att surfa ut i Medelhavet, sen in igen.

När vi kom dit vid halv åtta var det dock inte mycket fart. Det var lite mulet, ett par surfare låg och sov vid sin bil på parkeringen och ett gammalt par plirade nyfiket på oss när vi riggade upp kameror, stativ och skärmar. Vi plåtade några bilder på playa Valdevaqueros, käkade lunch på ”100% fun” (det var det inte), och åkte sedan upp på Punto Paloma för att plåta på sanddynerna. Oerhört vackert.
Många dagar på året blåser El levante i Tarifa. Det är en stark bris som stadigt bara blåser åt ett håll, och därmed är idealisk för surfare. Idag fläktade det dock bara behagligt.

San Pedro-2004-09-26-011.jpg
Jocke spanar över sanddynerna. Grymt bra ljus och blå himmel.

Hej då Jolanda, hej Elina

Vi körde en häpnadsväckande ovanlig runda (not) med Jolanda, och tempot var lugnt och behagligt. Vi körde den gamla vanliga rundan, plus ett omslagsförslag ett par hundra meter hemifrån.
Samtidigt så plockade Cecilia och David upp vår båt därhemma. Surt att inte kunna vara med.

San Pedro-2004-09-25-002.jpg
Tidig morgon utanför Bigbrother-huset.

Vid sextiden stack Jolanda hem, och Birgitta och jag åkte och handlade. Eftersom Birgitta skulle åka hem dagen efter vill hon gärna äta något lite roligare, så vi åkte förbi El Canuto, som tyvärr hade stängt. Just som vi stod där kom dock ägaren förbi, och vi kunde beställa direkt av honom för att hämta av käket vid halv nio. Perfekt.

Vi åkte hem och käkade snacks, och jag tog en powernap. Vid kvart över åtta åkte vi och hämtade maten, och väl hemkomna drack vi lite skumpa, sa välkommen till vår nya modell Elina och käkade fisk. Trevligt! Sedan tidigt (nåja) i säng.

Málaga tur och retur

Signe åkte hem med en taxi vid 05.15. Tyvärr var vi andra inte särskilt vakna, så vi tackade henne efteråt per telefon.

Jo, man kan tycka att det skulle vara något nytt, men nja. Vi började på Playa Guadalmina, stenstranden, med att plåta Signe och Jolanda om vartannat. Det stod en äldre herre och tittade ut över vattnet, och han frågade efter ett tag vad vi fotograferade för. Jag kände genast igen hans dialekt (särskilt de hårda v-na), och visst var han holländare. Det visade sig att han varit i klädbranchen, och visst kände han till Marys Collection (!). Nu var han egentligen och letade efter en gata som skulle heta ”calle de naranjas”, apelsingatan. Det var dödfött, och detta konstaterade han som en man som inte har några problem med tid. Alla små städer på Costa del sol har en gata som heter Calle de naranjas – eller något liknande med apelsiner. Så han hade inte bråttom.

San Pedro-2004-09-24-018.jpg
Vår favvovägg.
Fortsätt läsa

Showing Mik MT

So, IŽm currently sitting in Terra Express in La Cañada, showing Mik Movable Type. Perhaps heŽll get his own page here soon…

En vanlig dag

Halvtidig morgon på fältet mot Benahavis. Sedan hem, eftermiddagen spenderades sedan vid floden ännu närmare nyss nämnda stad, och sen hemma i huset.

San Pedro-2004-09-23-010.jpg
Förmiddag på balkongen

På kvällen skulle vi gå ut.
Birgitta, Frida, Mia och jag stack till El Canuto för att käka, medan Jocke, Signe och Jolanda stannade hemma. Tråkpåsar!
Middagen var grym, och vi garvade mycket, som vanligt. Sedan tog vi en taxi hem. Självklart inga problem, han hittade rätt adress på en gång.

Ett magiskt hus

Miks mor bor på en kulle ovanför Puerto Banús. Vi fick hyra huset en dag för att fotografera i det. Det är ett fantastiskt hus, helt ensamt på berget. Stort, med rum, badrum och kök för att kunna härbergera en massa människor. Vi plåtade en massa bilder, tog ett dopp i poolen och fick lunch av Miks mor. Inte dumt på en fläck!

San Pedro-2004-09-22-004.jpg
Jolanda tar en morgonpromenad på altanen.

Stranden och huset (repris)

Nu funkar det så här: hittar man ett bra ställe så ska man hålla fast vid det. Vi har hittad vår strandsnutt med den vita väggen. Polisen kom och hälsade på medan vi plåtade, men de frågade mest vad vi gjorde och om det var kallt i Sverige nu. När de fick höra att det minsann både är kallt och mörkt huttrade de till och önskade oss lycka till med bilderna här i soliga Marbella. Tack och bock.

Sen åkte vi tillbaka till huset, sen en sväng upp till fältet mot Benahavis. Snabb middag hemma. Tokjobb helt enkelt.

Plåtardag 2

Stranden, huset och tapeten. Så, en kort sammanfattning av dagen. Vi rörde oss inte många meter, eller åtminstone inte Jocke och Signe. Själv stack jag halva marbella runt för att hitta en strömsladd till vår disk. Till sist hittade jag en på Fnac på La Cañada. Fast jag fick köpa en helt ny disk för 300 euro för att få den. Sånt som händer.

Vädret fortfarande soligt och fint, inga problem!
Tapeten då? Jo, AD Mia hade tagit med sig några rullar blommig tapet att använda som bakgrund. Vi tejpade upp dem på en skiva, och det blev faktiskt skitsnyggt.

San Pedro-2004-09-20-002.jpg
Jocke plåtar. Jag står på vår balkong och gör detsamma.

Första plåtardagen

Första dagen med modellen Signe. Vi började på en stenstrand i Guadalmina där vi hittat en snygg vit vägg att plåta emot. När det blev varmt stack vi därifrån i en hast, käkade lunch och åkte upp mot den lilla staden Benahavis för att plåta vid en flod och på ett fält. Då det var söndag så var det fullt av människor vid den lilla floden – tänkte inte på att det var helg. Nå, vi kunde fotografera iallafall, upp med grejorna.

Nu kom den lilla katastrofen – vi hade glömt en skärm på stenstranden på grund av en fånig kommunikationsmiss. Jag hoppade in i bilen och körde tillbaka. Där låg den – tack och lov för att vi valde en ödslig stenstrand!

Resten av dagens fotografering gick utmärkt. Middag i ”Big Brother-huset”, som C kallade det i ett sms. Vi har inte röstat ut någon ännu, tack och lov.

Nu kom katastrof (nåja) två: vi hade ingen strömsladd till en av diskarna som Jocke hade med sig. Vips så slet vi isär ett annat kabinett för att få ström, men det ville inte fungera. Vi lät det bero till dagen därpå.

San_pedro-2004-09-18-001.jpg
Jocke dissikerar hårddiskkabinett.

Recon day

Idag träffade vi Mik Sweeney som tuffade omkring oss i den hyrda Ford Transit-dieseln för att hitta ställen att plåta på. Det gick utmärkt. Vi åkte mot Benahavis, upp till Miks mors hus och till några olika stränder. Därefter åt vi långlunch på fiskrestaurangen Canuto i San Pedro – den måste vara bland de bästa i Spanien!

På eftermiddagen åkte vi till Tarifa för att hitta stränder med vit sand. Det fick vi med besked. I Tarifa buktar Medelhavet in mot land i en slags vid vik, och just där blåser vinden med konstant hastighet åt ett håll. Antingen mot land eller från land, men aldrig byigt. En kosekvens av detta är att hela viken var fullkomligt smockfull med windsurfare och kitesurfare – väl över trehundra, uppskattade vi antalet till. Det är inte utan att jag blev sugen på att prova.

Det blev dock inget av det, utan vi åkte tillbaka till huset och lagade något enkelt käk innan vi ramlade i säng.

Äldre inlägg

© 2018 Jeroen Wolfers

Tema av Anders NorenUpp ↑