Välkommen till mitt digitala ego
Vi var på BN-huset i Skärhamn och såg en utställning med bland andra Lasse Härngren. Han bygger fantastiska båtmodeller som han sedan säljer. Den här kostern på bilden betingade ett pris av 33 000, och det är faktiskt prisvärt. Detaljarbetet var fullkomligt fenomenalt.
En dryg vecka på västkusten. Vädret var väl…sådär, men det var ändå avslappnande. Läste lite i guideboken om Tanzania samt några deckare. Semester!
Idag tar C och jag några dagar ledigt. Västkusten ska besökas. Alltså kommer det vara tyst här i en vecka. På återhörande!
Nu sitter Mathias och jag och groggar och bloggar.
Jag fyller 32 (hurra eller?), så därav begivenheten
Peter Lindberg har bytt ned sig i storlek till en Powerbook 12″. Här skriver han om sina första intryck. Mycket intressant, eftersom jag också varit sugen på att byta min PB 15″ till en mer lättburen Powerbook.
Vad jag vill åt är framförallt mindre format, utan att tappa prestanda. Dessutom vill jag inte att fläkten ska gå igång hela tiden, vilket den gör på min PB G4 867. Fast egentligen jag kanske klarar mig på en liten Ibook. Men nej, bättre grafikkort och dvd-brännare talar för Powerbooken.
Jag har precis kört ut till Täby och strax efter Universitet så blev det bilkö. Efter en halvtimme i en långsamt rullande kö, och med lätt kramp i kopplingsbenets vad började jag verkligen undra vad som orsakar köer.
Jo, det är klart. Blir det en olycka och stopp i ett körfält så är det klart det blir trångt, men ofta så upplöses köerna som inget hade hänt efter en stund. Vad beror det på? Börjar det med någon som lättar på gasen lite, efterföljande bil gör samma sak, tredje eller fjärde bilen bromsar en liten smula, och så är kön igång?
Jag skulle jättegärna läsa en djuplodande artikel om bilköns dynamik. Skulle bilköer eventuellt försvinna om bilarna själva kunde reglera avstånden till varandra elektroniskt?
Hur som helst måste jag verkligen hitta vår borttappade front till bilstereon. Bilköer är skittrista om man inte kan lyssna på radio eller en skiva.
Jag har en andra generationens Ipod på 10 gigabyte som jag älskar. Jag tycker den designmässigt till och med spöar tredje versionens Ipod, men det finns två funktioner som jag verkligen saknar på min version: “On the go”-spellistor där man kan skapa en spellista utan att koppla podden till datorn, och möjligheten att koppla en mikrofon till podden.
De senaste sex åren har jag använt en gammal Sharp-minidiscspelare och en gammal rund, grå Mac-mikrofon till att spela in intervjuer jag gör. Det har fungerat skitbra, men tyvärr så ramlar det skruvar (!) ur den gamla trotjänar-Minidiscen och den har börjat lägga av under intervjuerna ibland. Alltså måste jag nog snart pensionera min Minidisc, men också Ipoden.
Det måste nog bli en ny Ipod med en Griffin Italk. Då får jag upp intervjuerna i Itunes, och jag kan starta, pausa och spola i dem med hjälp av knapparna på mitt Pyttemjuk-tangentbord. Fast det känns surt att pensionera podden. Den är bäst.
Dags för pension, månne?